1. Arbetsgivaravgifterna
Helt avgörande för det svenska näringslivets utveckling och framförallt småföretagens är att löneskatterna minskas. Samtliga arbetsgivaravgifter bör sänkas. Hälften av avgifterna kan ersättas med försäkringslösningar i privat regi, d.v.s. pensioner och sjukförsäkring. Utebliven inkomst för staten kan kvittas med sänkta bidrag och bistånd på andra områden.
2. Skattereglernas utformning
En huvuduppgift för varje svenskt företag är att fungera som skatteinbetalare åt staten. För de flesta företag betyder det idag ett oavlönat arbete där företaget ofta får förskottera skatten till staten innan företaget har tjänat in motsvarande belopp. Vi vill att det skall vara så att lagreglernas utformning skall baseras på att det är två jämbördiga parter som tillsammans skall lösa en uppgift, inte att en part dikterar villkoren för den andre.Allt uppgiftslämnande till samhället från företagens sida skall ersättas.
3. Reglerna måste förenklas för småföretagen
Skattelagstiftningen bör ha 2 nivåer, en för de många småföretagen och en för de riktigt stora företagen. I all skattelagstiftning skall en ny och enklare regelnivå skapas. De nuvarande reglerna kan gälla för storföretagen som har kompetens och resurser för att sköta dem. I samband med att F-Skattsedel utfärdas skall alltid utbildning erbjudas. Första årets tillämpning av ny lagstiftning skall aldrig kunna ge påföljder för företagaren, annat än om han ägnar sig åt rent brottslig verksamhet. *
4. Påföljdssystemet skall göras om
Dagens påföljdssystem vad gäller skattetillägg, förseningsavgifter och dröjsmålsavgifter är onödigt skarpt. Hänsyn måste tas till om reglerna är nya, om företagaren är ny och därmed oerfaren och om företagaren under lång tid skött sina uppgifter och plötsligt gör något fel en enstaka gång. Dröjsmålsavgifterna är skyhöga. Det behövs ett helt nytt synsätt baserat på att staten enbart skall kompenseras skäligt för ränteförlust och ev. påminnelsekostnad. Har företagaren gjort något brottsligt fel i sitt skattearbete får saken prövas i domstol som alla andra brott.
5. Uppbörd av fackliga avgifter
I dagens situation där det med stor lätthet går att ordna inbetalningarna av fackliga avgifter utan att blanda in arbetsgivaren bör detta ske. Det borde vara en självklarhet att parterna på arbetsmarknaden sköter sina angelägenheter så långt möjligt själva.
|
6. Alla skatter och avgifter skall göras synliga för arbetstagare och konsumenter
Det är en självklarhet att konsumenterna alltid skall kunna se vad som är varans eller tjänstens verkliga pris och vad som är skatt. Samma sak gäller arbetsgivaravgifterna. I varje lönebesked skall framgå nettolönens storlek, källskatten och arbetsgivaravgiften. Som det nu är ser arbetstagare enbart ca 2/3 av den totala lönekostnaden i de lönebesked och kontrolluppgifter.
7. Ersättning för uppgiftslämnande
Uppgiftslämnandet till framförallt SCB drabbar företagsamheten olika. Vissa företag åläggs lämna en rad uppgifter till olika statistikprogram hos SCB medan andra företag sällan eller aldrig besväras. Det är framförallt småföretagen som drabbas av uppgiftslämnandet. Ersättningsskyldigheten skall naturligtvis även gälla de andra statliga myndigheter som tar in uppgifter från företagen.
8. Småföretagaren och arbetstagaren ska ha rätt att ge en tidsbegränsad anställning
Begränsningarna vad gäller att kunna träffa en tidsbegränsad anställning utgör ett klart hinder när det gäller att få småföretagen att våga anställa fler. Skulle företagaren idag göra någon feltolkning riskeras extra kostnader för småföretagaren. De första åren för småföretagaren, när han skall växa från enmansföretag till upp emot fem anställda är den i särklass mest riskfyllda tiden. Ofta är bedömningen av efterfrågan på företagets varor och tjänster mycket osäker. Att samhället i den situationen praktiskt taget omöjliggör för den lille företagaren att försöka gardera sig och inte i praktiken äventyra företagets fortbestånd är en inställning som för oss är svår att förstå.
9. Studieledighetslagen och semesterlagen
Dessa båda lagar är oerhört komplicerade och i vissa fall orättvisa. Det står t.ex. i semesterlagen att semester kan tjänas in när man är ledig för studier. Regelverket med intjänandeår och beräkningsreglerna för semesterersättning är oerhört komplicerade regler för något som i själva verket skulle kunna vara enkelt och okomplicerat. Vi anser att ett helt nytt enkelt förfarande borde tas fram. Utgångspunkten ska vara att de små- och medelstora företagen inte har en kvalificerad personalfunktion utan att dessa frågor i regel sköts av en person som samtidigt har ansvar för helt andra uppgifter än personalfrågorna. |